DocInfo: nyheter om finansiering för dokumentärfilmer

Det årliga informationsmötet DocInfo om finansiering till dokumentärfilmer ordnades för första gången i form av ett webbinarium fredagen den 12.2.2021.

Med var Finlands filmstiftelse, Centralen för audiovisuell kultur AVEK, Yle och Kyrkans mediestiftelse. Moderator var Dokumenttikiltas ordförande Baba Lybeck. Filmstiftelsen, AVEK och Yle ordnar sina egna motsvarande träffar även före nästa års DocInfo. Följ vår information!

Filmstiftelsens nya filmkonsulenter presenterade sig

I Finlands filmstiftelse medför 2021 inga stora förändringar vad gäller stöden för dokumentärfilmer. Dokumentärfilmernas andel av hela stödbudgeten förblir oförändrad. Produktionschef Matti Paunio och filmkonsulenterna Iris Olsson och Eero Tammi berättade om filmstiftelsens verksamhet under mötet.

En nyhet är att stödet för förändringsarbete inkluderas i marknadsförings- och distributionsstödet. Det innebär att stödet kan i fortsättningen ansökas året om. Ansökningsformuläret för marknadsförings- och distributionsstödet förnyas så att även andelen för förändringsarbete beaktas. Beloppet som reserveras för marknadsförings- och distributionsstöd i år har ännu inte beslutats.

Under året kommer filmstiftelsens ansökningssystem att förnyas. Det nya systemet kommer att göra arbetet lättare för både stödsökande och stiftelsens personal. Tjänsten förbättras även språkmässigt: efter förnyelsen kan systemet användas på finska, svenska och engelska.

De ansvariga filmkonsulenterna för stödet till dokumentärfilmer Eero Tammi och Iris Olsson inledde sitt arbete i höstas. Tammi fortsätter med Piia Nokelainens stödprojekt, Olsson med Pekka Uotilas projekt. Enligt UKM:s anvisningar kan de sökande inte själva välja sin filmkonsulent, utan projekten tilldelas filmkonsulenterna av filmstiftelsens personal. Efter ett avslag kan man på nytt söka stöd för samma projekt, och då utses en annan filmkonsulent för projektet.

Till dokumentärfilmer delades i fjol ut drygt 2,9 miljoner euro i produktionsstöd. 59,9 % av produktionsstöden gick till projekt med kvinnliga regissörer.

Se statistik över stödbelopp för dokumentärfilmer (pdf)

Mer statistik om fjolårets stöd kommer i statistikrapporten Elokuvavuosi som ges ut under våren.

Filmstiftelsen fick i fjol inga extra anslag för att täcka de kostnader som coronapandemin orsakat för produktioner. Återhämtningsstöd erhölls för stöd till nya produktioner och filmstiftelsen allokerade en miljon euro från de normala stödmedlen till extra produktionsstöd. Just nu väntar vi fortfarande på besked om statens tilläggsbudget kommer att innehålla produktionsstöd för detta år. Filmstiftelsen är beredd att på nytt lösgöra en del av stödmedlen till extra stöd, om statens coronastöd uteblir.

Branschen har meddelat att behov av extra stöd finns även för att täcka bolagens fasta kostnader. Stödet skulle vara ett företagsstöd som filmstiftelsen inte kan dela ut inom ramen för filmlagen. Filmstiftelsens stöd är projektstöd.

Filmstiftelsen får ofta återkoppling på ansökningstiderna. Det nuvarande systemet med fyra ansökningsomgångar är en kompromiss, som just nu upplevs betjäna branschen bäst.

Praxis för möten med filmkonsulenterna är sådan att filmkonsulenten kan begära mer information om projektet efter att ansökan har skickats in och den sökande kan begära muntlig återkoppling på sin ansökan efter att ha fått stödbeslutet.

Orsaken till detta tillvägagångssätt är att filmstiftelsens nuvarande resurser inte räcker till för möten med alla sökande. Exempelvis handlägger filmkonsulenterna under den pågående ansökningsomgången omkring 50 ansökningar under loppet av fem veckor. Om man skulle ordna möten, skulle besluten dröja avsevärt längre, eftersom en jämlik referentbedömning kräver en tillräckligt lång prövningstid.

Information om grunderna för bedömning av ansökan finns på sidan Så här ansöker du om stöd.

Säkerställande av mångsidighet som nämns i grunderna hänvisar till mångsidighet i såväl filmskapare som teman och genrer. Detta granskas inte en ansökningsomgång i taget, utan målet är mångsidighet i produktionerna som får filmstiftelsens stöd under loppet av en period om 1–3 år. Filmstiftelsen beställer inte heller verk om till exempel specifika teman, utan stödmottagarna väljs baserat på de ansökningar som lämnas in.

Den sökandes behörighet utvärderas ur flera perspektiv. I ansökningarna om stipendium för manuskript granskas den sökandes tidigare meriter. I samband med andra produktionsstöd kontrolleras det sökande bolagets ekonomiska ställning och man granskar också projektteamets tidigare meriter. Väsentligt är också att ansökningen är professionellt utformad.

Vi får då och då också in önskemål gällande mallar av de obligatoriska bilagorna eller av en bra ansökan. Att skapa en sådan mall vore mycket svårt, då projekten skiljer sig mycket från varandra. En bra ansökan kan vara utformad på många sätt. Vårt bästa råd för sökande är att läsa noga igenom stödguiderna och ansökningsinformationen samt att avsätta tillräckligt mycket tid för arbetet med ansökningen.

Onlinefestivalerna kommer att fortsätta den närmaste tiden

Suvi Railo, som planerar filmstiftelsens kulturexport och ansvarar för den internationella promotionen av dokumentärfilmer, berättade om vad som händer på festivalfronten. Den internationella avdelningen kommer också att ordna ett eget informationsmöte i slutet av mars. Längre fram på våren ordnas också ett projekt om paketering ovh marknadsföringsmaterial av dokumentärfilmer.

Filmstiftelsens kulturexport omfattar de verk som fått filmstiftelsens produktionsstöd, men i mån av resurser kan rådgivning även ges till andra projekt.

Festivalstrategin börjar utarbetas i produktionens slutskede. Vanligtvis kontaktar producenten då filmstiftelsens internationella avdelning. Oftast skickas filmerna till festivalens urvalsprocedur när de har färdigställts, men i vissa fall kan även ett verk som är i postproduktionsfasen visas för urvalsjuryn.

De dokumentärfilmer från 2020 som turnerade mest på festivaler var Neiti Aika, Anerca, elämän hengitys, Colombia in My Arms och Aalto. Uppskattningsvis 30–40 % av fjolårets festivalvisningar skedde via internet och enligt festivalarrangörer kommer verksamheten under de närmaste månaderna att i stor utsträckning pågå på internet eller i hybridform.

Många festivaler har önskat hälsningsfilmer av filmskapare och man har märkt att de ofta påverkar tittarnas val av film. Det lönar sig att satsa på kvaliteten hos en sådan hälsningsfilm. Materialstöd för kulturexport kan ansökas även för hälsningsfilmerna – liksom för framtagningen av annat material för festivaler.

På webb- och hybridfestivaler används många olika format. Det rekommenderas att man i god tid säkerställer att filmen finns i både DCP-format och ett lättare format, både med och utan undertexter.

AVEK – från upphovsmän till upphovsmän

AVEKs stödmedel kommer från ersättningarna för privat kopiering, vilket betyder att utgångspunkten är att upphovsmännens medel återförs till upphovsmännen. AVEKs produktionsrådgivare Mikko Peltonen påminde om att AVEK presenterade nya beslutskriterier (png) i fjol.

En annan förnyelse som gjordes i fjol var stödet till dokumentärserier. Under 2020 fick man 248 ansökningar för dokumentärproduktioner och 82 av dessa, alltså 33 %, beviljades stöd. Könsfördelningen var exakt 50–50 mellan kvinnliga och manliga manusförfattare, producenter och regissörer. AVEK tillämpar inga könskvoter.

Mängden ansökningar för filmproduktioner ökade med 51 % jämfört med 2019. Coronapandemin påverkade filmskaparnas arbetsmöjligheter och AVEK delade i fjol ut 120 000 euro i personliga stipendier som coronastöd. För detta år finns inga extra medel, stödmedlen torde ligga på samma nivå som i fjol. Från UKM väntas ännu bekräftelse på dispositionsplanen för privat kopiering.

Nytt för i år är att AVEK höjer stödbeloppet för enskilda filmer och börjar dela ut fasta stödbelopp. Utvecklingsstödets andel kommer att höjas i fortsättningen.

Det fasta stödbeloppet för manusstöd är 3 000 euro och målet är att projektet ska fortskrida så snabbt som möjligt till utvecklingsfasen, där arbetet med manuset kan fortsättas. Som utvecklingsstöd kan man ansöka om 10 000 eller 20 000 euro. Det lägre beloppet är avsett för projekt som befinner sig i ett tidigt skede, det högre för projekt som kommit längre.

Utvecklingsstödet kan fås två gånger och det maximala beloppet är 30 000 euro. Produktionsstödet för dokumentärfilmer uppgår till 30 000 euro. Dessa belopp baserar sig på de genomsnittliga beloppen som ansöks hos AVEK. För internationella samproduktioner har inga fasta stödbelopp fastställts.

Stöd för förändringsarbete kan i fortsättningen ansökas året om. Stödet ansöks via postproduktionsstödet och det fasta stödbeloppet är 15 000 euro. Stöd för förändringsarbete kan alltså även sökas av andra än de som medverkar i utbildningsprojektet DocPoint IMPACT. Vi hoppas naturligtvis att DocPoint IMPACT får en fortsättning, eftersom utbildningen är nyttig framför allt för dem som utarbetar sin första förändringskampanj.

I slutet av mötet diskuterades bland annat vad som ska godkännas som professionell distribution. Både filmstiftelsen och AVEK är flexibla i fråga om detta, och Yle är inte det enda alternativet. De sökande kan vara kreativa i sökandet av distributionskanaler för sina verk.

Med AVEK kan projekten diskuteras med låg tröskel, även efter att man har lämnat in sin ansökan. AVEK tillämpar kontinuerlig ansökan, vilket innebär att man kan få stödbeslutet på mycket kort tid. Det rekommenderas att man läser igenom de förnyade stödanvisningarna innan man ansöker – detta påskyndar handläggningen av ansökan. AVEK har intressanta projekt på gång inom den närmaste framtiden. Följ informationen, såsom nyhetsbrevet, sociala medier och podden. Också En eftermiddag med AVEK-träffarna kommer att fortsätta.

Yle blickar mot Arenan

Senaste nytt från Yle rapporterades av beställare-producenterna Erkko Lyytinen och Jenny Westergård, men ett kort besök gjordes även av Elina Pohjola, som tillträdde den 1 februari. Hon handlägger tillsammans med Piia Nokelainen långa dramafilmer och fungerar även som teamledare för filmteamet. Vid sidan av Lyytinen och Westergård som ansvarar för dokumentärfilmer beställer också Sari Volanen korta dokumentärfilmer.

Om Yles beställare och praxis med produktionsbolagen finns rikligt med information på sidan Tuotantoyhtiöille (Svenska Yle: För produktionsbolag).

I fjol växte Yles publik och utbud. Programinköpet var pressat att öka inköpsmängderna, men coronapandemin bromsade på produktionssidan. Speciellt mycket konsumerades innehåll i Yle Arenan.

Det vore bra för filmskapare att bekanta sig med Arenan för att känna till miljön där deras filmer ska utmärka sig bland utbudet. Innehållet i Arenan kategoriseras och uppdateras baserat på olika algoritmer, men filmerna som visas under rubriken Kovat dokkarit väljs manuellt. Beställare-producenterna ansvarar inte för det redaktionella arbetet i Arenan, utan det görs av annan personal. De granskar innehåll ur tittarperspektivet och därmed kan dokumentärfilmer och annat dokumentärt innehåll hamna under samma rubrik.

Populära innehåll i Arenan är serier och genrer. Enskilda filmer lyfts fram på olika sätt. I april i fjol ordnades Yles dokumentärfilmfestival för första gången. Under festivalen visades sammanlagt 20 filmer, varav hälften inhemska. Sex filmer visades förutom i Arenan även i programflödet på tv.

Alla idéer för skapande av fenomen som hade planerats för festivalen kunde inte genomföras på grund av coronan, men initiativet utföll väl och kommer därför att upprepas i år. Målet var att nå fram till ny publik, framför allt i gruppen under 45-åringar, och detta lyckades man med.

Yle har gett upp upplägget med programtider, och Yle Arenan spelar en central roll. Detta gäller än så länge inte hela Europa – i andra länder används fortfarande programtider på tv. Yles mål är att söka innehåll av hög kvalitet och fundera kring hur de kan publiceras på ett sådant sätt att publiken hittar dem. Ett projekt som nådde publiken och medierna väl var filmsläppet för Donner – Privat och programhelheten runt filmen.

Att upplägget med programtider uteblir innebär även större friheter med tanke på filmlängden. Å andra sidan är över 90 minuter långa filmer svårplacerade i programflödet på tv. För korta filmer däremot erbjuds sällan. I samtalet lyftes även fram den svåra balansen mellan teaterdistribution och tv-premiär fram. Dialogen med filmskapare kring hur man bygger upp en utgivning så att den fungerar för alla kommer att fortsätta.

Det var en fråga om priserna för Yles arkivmaterial, när Yle är beställaren. I vissa beställningsverk kan användningen av arkivet ingå i finansieringen, men huvudprincipen är att arkivets prissättning är lika för alla som använder arkivet.

Vad gäller repriser förhandlar Yle med Kopiosto om hur ersättningen kommer att betalas i fortsättningen. Tanken är att ersättningarna inte längre ska baseras på sändningarna på tv, utan räknas på något annat sätt.

Även Yle ser det som viktigt att fortsätta dialogen med upphovsmännen. Yles nya motto är ”Yle – gemensamt för alla, unikt för mig”. För Ylen aamukahvit -möte planeras en fortsättning.

Rajamäkis sista år i Kyrkans mediestiftelse

Kyrkans mediestiftelse (KMS) grundades av 24 församlingar och Kyrkostyrelsen 2005 och dess uppgift är att stöda filmprojekt som behandlar religion och livsåskådning. KMS:s manusstöd uppgår till 1 000–4 000 euro, förberedelsestöd till 3 000–10 000 euro och produktionsstöd till 3 000–15 000 euro.

I fjol fick stiftelsen 143 ansökningar; året innan var antalet 130. Stöd beviljades till 35 projekt och det sammanlagda beloppet var 210 500 euro. Bland de projekt som fick stöd hade 25, alltså 71 %, en kvinnlig regissör. För förändringsarbete delade stiftelsen ut 10 500 euro.

I fjol var framträdande teman i ansökningarna flykting- och invandringsteman, föräldraskap och familj, kvinnoperspektivet, klimatförändringen samt coronan och dess effekter. Med fanns färre projekt som inte helt stämde överens med stiftelsens kärna, men samtidigt var antalet ansökningar som helt avvek från linjedragningarna mycket lågt.

Kyrkans mediestiftelses verksamhet presenterades av ombud Juha Rajamäki vars sista år i tjänsten pågår. Rajamäki fick mycket beröm för sitt arbete av deltagarna!